Tänk vad olika vi alla tänker.. Här sitter jag i soffan och håller tårarna tillbaka, Della håller på att bli sjuk. Feber och extra rosslig. Jag vet ju vad det innebär.. Ofta lång tid på sjukhus, väldigt jobbigt och livshotande för Della och enorm inre stress hos mig/oss. Tänk om vi kunde fått ha det som ”vanliga” familjer.. Att få klaga över lite feber eller öroninflammation, sånt som inte handlar om liv eller död. Sånt avundas jag alla andra, att slippa få ångest upp över öronen så fort någon kring oss blir sjuka, oron över att Della ska bli smittat äter upp min inifrån. För att inte tala om den oron som jag känner nu när hon visar symptom på att vara sjuk. Fyfan rent ut sagt.
Medans jag lagade middagen ikväll pratade jag med akutavdelningen på sjukhuset, 5 min efter det ringer läkare och vi lägger upp en plan över hur vi ska gå till väga. Att alltid försöka ligga steget före är väl det bästa vi kan göra.. Skulle bara väldigt gärna få slippa den här ångesten och hemska oron, önskar så att hon bara kunde få må bra. :'(
Nu håller vi tummarna för att vi får fira det nya året hemma och inte på sjukhus igen som förra året, att hon svarar på antibiotikan och får en lugn natt. Mitt älskade lilla hjärtegryn, finaste i livet <3
Usch vilken jobbig känsla, allt man vill är att ens barn skall få må bra. Jag hoppas Della slipper bli allvarligt sjuk med att vad det innebär ❤️
Usch vilken jobbig känsla, allt man vill är att ens barn skall få må bra. Jag hoppas Della slipper bli allvarligt sjuk med att vad det innebär ❤️