Ditte Svanfeldt

Efter att ha gått igenom två riktigt hemska förlossningar så var jag som ni redan vet livrädd för hur denna skulle bli, så här i efterhand kunde jag inte fått en bättre förlossning. Allt bara flöt på och jag fick allt jag någonsin önskat ; att känna mig trygg, sedd och hörd på sjukhuset och såklart att få en frisk bebis! Här kommer min berättelse:

Jag vaknade vid ca 23.30 i söndags efter att ha firat min älskade lillasyster, jag kände att det gjorde ganska ont till och från så jag gick runt lite.. vid 00.00 väckte jag David och sa att jag tror att vi ska åka in nu.. då kom värkarna var 10 minut. David flög upp ur sängen och ringde till förlossningen, berättade för hon som svarade att vi var aurorapassienter och att jag hade ganska täta och regelbundna värkar. Både hon och David tvekade på om vi verkligen behövde åka in på en gång men jag höll fast vid att det var dax att åka helst nyss! David ringde till min mamma och pappa, pappa åkte på en gång hit för att sussa med Jouline, Truls och Della. Jullis blev som en sprallig lite durasellkanin ( såklart jätte spänd och pirrig ). Vi pussade henne hejdå och åkte sen. På motorvägen in blir värkarna tätare och kom med ganska exakt 2 minuters mellanrum. Varje sväng eller gubb kändes oerhört jobbigt men jag fortsatte att bara fokusera på andningen. Väl inne på förlossningen fick vi komma in i ett undersökningsrum på en gång där dom undersökte och berättade att jag öppnat mig 6 cm, efter det gick allt ganska snabbt. Vi fick ett rum och hade en sjuksköterske student inne hos oss hela tiden, vilket var otroligt skönt och lugnande! Efter att alla tjatat lite på mig så provade jag lustgas men gillade det inte (precis som jag trott) så den slängde jag ifrån mig. Istället så andades jag mig igenom varje värk och kunde slappna av bra i mellan värkarna.. även om det gjorde såååå förbannat jäkla ont! Jag blundade nästan hela tiden, gick in i mig själv helt och hållet och tänkte bara på att andas. När det började närma sig kom en till barnmorska och en undersköterska. Alla var helt underbara och gav mig ett väldigt bra stöd. David var bäst såklart ❤ han peppade och pussade och masserade, mitt i en värk så slänger han ur sig ” vill du ha något älskling? ska jag fixa Kaffe? ” Jag kunde inte hålla mig för skratt, min kaffenörd! Inte riktigt det jag var sugen på just då kanske..  03.48 föddes hon. 3110 gram och 48 cm perfektion. Helt sinnesjukt vad ont det gjorde men vi fixade det ?????? Så väldigt stolt över mig själv. Allt gick väldigt fort. Men allt gick också väldigt bra. Känslan är obeskrivlig och går inte att förklara. Herregud vi kvinnor, vi är verkligen fantastiska. Och känslan utav att ha fått en fin upplevelse på sjukhuset var även den så himla viktig, så otroligt tacksam.

Vi Fick den berömda brickan med svenska flaggan, mackor, te och cider. Skålade och grät en skvett tillsammans bara vi 3. Efter det packade vi ihop våra saker och gick upp till BB avdelningen. Jag var tvungen och stanna och beundra himlen som var otroligt vacker, den lös i orange rosa färg och hela situationen kändes helt magisk.. där stod jag med slottet som vy och en himmel som brann i finaste färgerna med min alldeles nyfödda bebis i famnen. Jag kunde inte somna utan låg bara och tittade på henne, kunde inte riktigt fatta att hon var min, att det var henne vi väntat sååå länge på, att hon äntligen var där hos oss.

Vid 10 kom Jullis tillsammans med min mamma och pappa ❤ blev väldigt många glädjetårar, kramar och en väldigt väldigt vääääldigt stolt storasyster fick hålla och gosa med sin efterlängtade lillasyster. Finaste.

Vid 16 packade vi våra väskor och fick ta med oss våran bebis hem… obeskrivligt. Och med en kropp överfylld av hormoner så blev det nästan för mycket för mig och mina känslor när Della fick hålla och gosa med sin lillasyster för första gången. Tårarna sprutade och jag var tvungen att gå ut ur rummet en stund för att samla mig. Trodde faktiskt inte att den där stunden skulle komma, det har varit så mycket skit rent ut sagt på vägen, men nu är vi här och vi är så fantastiskt lyckliga.

Jag längtar dock tills känslan ”att ha blivit överkörd och mördbultad av ett tåg” börjar avta ? .

Hon är magi, våran Duni Tinella Svanfeldt.