Ja men typ så.. rita är terapi. Älskar att måla och rita, försvinner i från verkligeheten för ett tag. Kan koppla bort det jobbiga då. Himla fint faktiskt. Della mår bättre, men hon sover mest fortfarande med opiflow som hjälper henne att vidga lungorna. Men det känns endå bättre, vi har kunnat sänka syrgasen lite vilket känns väldigt skönt. Eftersom att de inte vill lägga della i resperator här även om det skulle behövas så blir jag livrädd när de behöver öka syrgasen när hon har optiflow, nästa steg är cpap en ”light” version av resperator skulle man kunna säga, och nästa steg är resperator men det vill dom som sagt inte sätta på Della. De tror att hon aldrig skulle klara att ta sig ur den. Utan bara skulle ge henne ett långt plågande. Detta kom dom fram till sist vi låg inne, Jag bara grät, david blev helt tokig, 5 expert läkare sitter och säger att vi då måste ta ett beslut, som innebär att hon inte skulle få vård och då låta henne gå bort. Det är ju ofattbart. Vem ska kunna ta ett sånt beslut när det gäller sitt barn? Det är omänskligt. Just då kändes det som att jag flög ut i från rummet, ifrån mig själv, som att jag tittade ner i från taket när mötet fortgick. Tog inte in så myckte mer utan grät bara, hemskt möte som ingen förälder ska behöva vara med om. Men så här i efterhand var det bra, för nu kan vi ställa så sjukt mycket högre krav på sjukhuset från början när vi kommer in. Om resperator int är ett alternativ så ska man fan vara på tå och jäkligt allert redan när vi kommer in. Vi är VIP pasienter, och när de slår in dellas personnummer i datorn kommer det upp en stor fyrkant med allt dom ska göra tills vi kommit in och sen vad de ska göra när vi kommit in, allt för att spara tid. För det är tid som spelar roll, minsta lilla söl och hon kan bli mycket sämre bara pga utav det. Den här gången blev vårdtiden mycket längre på grund utav en okunnig läkare, en som aldrig träffat Della. Hon satte ut claforanet ( antibiotikan i blodet ) alldeles för tidigt vilket gjorde att dellas crp steg. Vi har kommit överens om det nu jag och david att när vi kommer in är det bara Stina ( dellas lung doktor ) som får ta sånna beslut, även om hon inte jobbar på akuten så får hon komma hit och ta över vården om della. Inget annat tycks funka.
Men som sagt hon mår bättre nu, vi med. även om man ibland vill slita av sig håret för att sjukhuset är ett hemskt ställe att vara på, så mår vi bra och är alla tillsammans. Och det är det enda som betyder något i slutet av dagen. Vi lever och vi har varandra. <3
Idag fyller en utav våra absolut bästa vänner år, Kalle
Den här ritade jag igår, den kommer att bli print i en liten upplaga med text till ” Det är skrivet i stjärnorna titta upp och se, att livet kommer bli bättre om du slutar titta ner. ”
Kalle och della när hon var mini mini <3
Senaste kommentarer