Jag och min fina vän Cici ska tillsammans med våra döttrar, Jouline och Adrina åka till Yasuragi Kids. Ett helt dygn utav bara mys och lugn tillsammans med våra mini mees. Första augusti åker vi, Jouline räknar ner dagarna och jag gör faktiskt detsamma. Längtar väldigt mycket. Mitt i min lycka över detta så känner jag mig också lite ledsen, hade så gärna velat att Della också kunnat följa med. Att jag ensam skulle kunna ta med henne och bara får njuta utav henne precis så som jag kan göra med Jouline. Det gör faktiskt sjukt ont i mamma hjärtat och vissa dagar påminns man lite extra ofta om att det inte alls är möjligt att göra sånna ”vanliga” saker. Tex ikväll när vi gick kvällspormmisen med våra älskade vänner, så sprang deras son (som är lika gamla som Della) och skrattade, sprang runt och busade och lekte. Sånt som jag verkligen kan sakna, kommer på mig själv med att tänka att jag också faktiskt har ett barn som är lika gammal, men som inte kan göra de saker som de flesta andra barn kan. Meen så försöker jag istället tänka att jag är väldigt tacksam över att hon finns här hos oss, att hon visat oss en annan värld, en faktiskt mycket finare värld. <3 Mitt lillagos.
Nu ska jag tillåta mig längta och vara glad över vår mysiga tripp, kan verkligen rekommendera er med barn att åka dit, stänger dock för barn den 7 augusti men fram tills dess så är det fritt fram för alla i familjen att åka och mysa i morgonrock och utav varmakällor, men framförallt varandra. 🙂
Heej! Har en flicka som är två, och jag längtar tills vi kan göra sånt tillsammans! Tillåt dig att njuta och längta. Måste fråga, visst bloggade du hos femme? När bytte du? Eller är jag sååå efter… Haha! Kram